Hur mycket förklaras av IQ?

Efter en lunch med den sympatiskt galne Bryan Caplan, kommer här ett politiskt inkorrekt forskningstips: Hur mycket av existerande ekonometri har felaktiga estimat för att de inte inkluderar IQ?

Enligt Bryan är utbildningspremien kraftigt överskattad just för att IQ inte inkluderats.  Andra studier (denna av Gottfreson och Deary) visar att hög IQ är korrelerad med hälsa och långt liv.

Bryan går längre och menar bland annat att resultat som visar att långa människor är mer framgångsrika faller när IQ inkluderas.

I sig kanske det inte är jätteintressant att forska om vad IQ förklarar. Men om andra allmänt accepterade resultat måste omvärderas för att estimaten blivit felaktiga just för att IQ utelämnats, ter det sig genast som ett mer angeläget forskningsprojekt.

En minst lika intressant uppgift blir att klartlägga varför detta ämne är så grymt politiskt inkorrekt. Fritt fram för våghalsiga doktorander i alla möjliga ämnen således!

Comments

[Andreas Jonsson]

Kanske naivt, men jag vill tro att nästan all empirisk nek-forskning om utbildnings avkastning, eller prestationer på arbetsmarknaden för den delen, idag försöker kontrollera för "ability" eller IQ. Heckman's ariklar från början av 80-talet, som kom att ge honom Nobelpriset, lär man väl numera beröra redan på grundutbildningen. Gammal skåpmat alltså, håller det som forskningsprojekt? Ja, kanske. För även om mikroekonometrikerna därute är medvetna om problemet så tror jag att man - på det stora hela - misslyckas med att kontrollera för det. Genom sofistikerade paneldataestimeringar, eller kanske genom kvasi-naturliga experiment, kommer man några steg på vägen (lyckas minska utbildningskoefficienten något). Når alltså lite närmare sanningen, men avståndet förblir nog i de flesta fall betydligt. Det är min åsikt, baserat på någon slags känsla snarare än vetenskap.

Ett praktiskt tips: Borde man inte kunna använda Sveriges unika mönstringsdata för detta? Har verkligen ingen gjort detta innan (är marknader inte effektiva)?

[bergh]

Kontrollerar verkligen Heckman för IQ i sina skattningar?

Att använda svenska mänstringsdata låter som en bra ide´, jag vill minnas att jag känner någon lundadoktorand som gjort just detta. antingen är det hr Jonsson själv (som i blygsamhet talar tyst om detta), eller kanske är det martin nordin?

[Andreas Jonsson]

Ja, han försöker iaf tillhandahålla med en metod som kan kontrollera för det. Heckman's nisch är selektionsproblemet som ju går igen i många applikationer, t ex i försök att mäta avkastningen på utbildning (de smarta väljer att utbilda sig).

Som jag minns det kan hans metoder kontrollera för oobserverade faktorer som är konstant över tiden.Tex IQ, eller mer allmänt "förmåga", kön (om man inte har uppgift på det) mm. Poängen är att dessa faktorer då kan differentieras bort dem över tiden. Pss får man mer tillförlitliga estimat för de variabler man kan observera. Däremot vet man ju fortfarande inte hur mkt just en specifik oobserverade variabel, typ IQ, påverkar..bara hur alla tänkbara oobserverade sammantaget har haft för inverkan.

ok, nu måste jag återgå till arbetet, lite mumbo jumbo konjunkturanalys

/A

ps Det var inte jag. I mitt urval fanns omkring 60000 individer men inte en enda hade mönstrat :)

[Andreas L]

http://swopec.hhs.se/fiefwp/papers/WP202.pdf

[Mikael]

http://swopec.hhs.se/umnees/abs/umnees0691.htm

[Lilla jag]

Verkar som att flera uppmärksammat att sådan här forskning faktiskt bedrivs. Ytterligare ett exempel är IFAU, som dessutom breddar sig och tittar på mätfel vad gäller uppgifter om utbildning. Två fel på en gång alltså... Ska bli intressant att se vad man kan lära sig här. :-)

http://www.ifau.se/templates/Page____368.aspx?&lid=Hur_paverkas_skattningar_av_sambandet_mellan_utbildning_och_inkomst_av_ofullstandig_information_och_matfel?__Dnr_33/05_